Bostadsbyggande behöver öka och då främst av hyresrätter. Samtidigt måste byggandet av nya hyreslägenheter och renoveringen av äldre lägenheter ske med investeringsstöd för att hyrorna ska kunna hållas på en rimlig nivå.
Utöver detta så måste vi genomföra ekonomiska och socialpolitiska reformer för att ekonomiskt svaga hushåll ska ha råd med sitt boende!
För många pensionärer som får dyrare och dyrare boendekostnader samtidigt som nivåerna för bostadstillägg är oförändrade leder till att bostadskostnadens andel av inkomsten ökar för många pensionärer och ekonomiskt svaga hushåll. Motsvarande utveckling ser vi för många studenter.
När det gäller bostadsbidrag till barnfamiljer och hushåll, minskar antalet mottagare nu år från år. Dessutom grundar sig bostadsbidraget på 1996-års hyres-och inkomstnivå. Gällande BTP (bostadstillägg) som i huvudsak kan utgå till ålderspensionärer, så är även detta inkomst- och fömögenhetsprövade enligt ganska komplicerade regler. Taket för BTP är 4 650 kronor med möjlighet till 340 kr tillägg vilket ger max 4 990 kr/mån. Detta oaktat hushållets storlek. Av Sveriges två miljoner ålderspensionärer, uppbär ca 15 procent sk. BTP. Totalt belastar samtliga bostadsbidrag och bostadstillägg statskassan långt under kostnaden för de sk. ROT-avdragen.
Den största enskilda besparingen som skett i modern tid skedde då bostadsbidraget minskades med i storleksordningen 5 miljarder 1997. Inte konstigt att det är många hushåll och familjer som har en svår ekonomiskt situation då hyrorna stiger och bostadskostnaderna ökar.
